- Linda Tellskog
- 16 juli 2025
- 3 min läsning
Uppdaterat: 23 juli 2025

När vi var på studiebesök hos trädgårdsföreningen i Göteborg fick vi hjälpa dem att putsa deras rosor. Där stötte vi på en avdelning där de hade planterat tagetes under sina rosor. Vi blev genast väldigt nyfikna och fick då information om att tagetes har förmågan att hämma sjukdomar hos rosor.
Detta kommer jag skriva om idag, även mer information om dess egenskaper och hur vi kan använda dem i våran trädgård. Spännande eller hur?!
Jag kan börja med att berätta om boven i detta månadsbrev, och det är rotsårsnematoder. Rotsårsnematoder (främst Pratylenchus penetrans) är små rundmaskar som lever i jorden. Dessa nematoder börjar vid rothårens yta men borrar sig sedan djupare in i rotvävnaden med en spetsig muntagg som penetrerar cellväggarna. Detta gör så att rötterna inte kan utvecklas ordentligt och påverkar växtens förmåga att ta upp vatten och näring från jorden. Det gör också växten mer mottaglig för andra sjukdomar och angrepp.
En orsak till att man kan få dessa nematoder i jorden är när man har växter som varit på samma plats länge, detta kallas för jordtrötthet. Jordtrötthet är alltså att jorden inte får något nytt till sig, utan det är samma växt väldigt länge, eller att man planterar växter från samma familj. Det kan vara svårt att avgöra om det är just jordtrötthet, men växten har en allmänt dålig tillväxt och blomsättning. Detta drabbar mestadels växter inom rosfamiljen som rosor, persikor och äpplen.
Men nu tar vi in våran hjälte i bilden - Tagetes! Tagetes utsöndrar ett ämne som är giftigt för dessa nematoder men är helt ofarligt för andra växter och mikroliv i jorden. Detta ämne heter alfa-terthienyl och är speciellt duktig på att hålla just rotsårsnematoderna borta.
Alfa-terthienyl förhindrar inte rotsårsnematoderna från att bildas men de hämmar deras rörelse och förökning, stör deras ämnesomsättning och skadar deras celler och enzymer.
Effekten är lokal så man behöver plantera dem där man vill ha skyddet.
Forskare har även börjat utforska ämnet alfa-terthienyl i kampen mot mygglarver. Genom att använda dess fototoxiska egenskaper – när något aktiveras i uvljus – har man lyckats påverka larverna negativt i vattenmiljöer. En potentiellt miljövänlig metod som kan få stort genomslag, inte minst där kemikalieanvändning behöver minimeras. Alla sorter tagetes utsöndrar alfa-terthienyl men sammetstagetes (Tagetes patula) har visat sig vara mest effektiv.
Vi tar ett steg bort ifrån forskningen och pratar om något lite mer kreativt, färgkombinationer! De vanligaste färgerna på tagetes är orangea i olika toner och gult. Orange är fint att användas med sina kontrast eller komplementfärger. Orange och gult tillsammans med blått och lila gör så att färgerna verkligen sticker ut. Orange och gult tillsammans med rött ger en mycket varm och fin effekt.
Låt kreativiteten flöda och det måste inte vara perfekt!

Dessa vackra bilder är tagna av Johnny Mattson som var min studieledare och lärare i gestaltning.
Tagetes svagare punkt är att de inte erbjuder mycket nektar och pollen, därför är det viktigt att kombinera dem med plantor som ger mer nektar och pollen så det finns gott om mat till våra pollinatörer.
Hos The Bee Effect kan man söka på olika växter där dom har rankat hur mycket nektar och pollen som en blomma ger. Dessa värden kan dock påverkas beroende på läge och väder.
N = Nektar P = Pollen
N/P - 0 = Inget nektar eller pollen
N/P - 1 = Dålig eller låg mängd med nektar eller pollen
N/P - 2 = Mindre eller medium mängd med nektar eller pollen
N/P - 3 = Medium eller bra mängd med nektar eller pollen
N/P - 4 = Väldigt bra eller extrem mängd med nektar eller pollen
I denna rankning fick tagetes N/P = 2.
Jag hoppas ni har lärt er något nytt och spännande! Dela gärna med er av era tankar eller frågor och nedan finns källor till informationen i texten.
Vi ses i nästa brev!

Källor :
The Bee Effect: https://bee-effect.co.za/marigolds-for-honey-bees/
Researchgate Alfa-terthienyl : A plant-derived new generation insecticide:
Bilder:
1: Egen bild
2: Från lektion på Gunnebo slott
Skrivet av Linda Tellskog.

Kommentarer